Inlägg

Fejkade drömmar

Bild
"Fake news" har etablerat sig som det namn som makteliten använder när de ställs inför en obekväm och obehaglig nyhet eller rapport om det "onämnbara". Så fort man inte vill se eller erkänna, viftas det bort efter samma princip som att stoppa huvudet i sanden. Fast att anklaga budbäraren att leverera felaktiga uppgifter är att gå ett steg längre. När man stoppar huvudet i sanden vill man inte se det uppenbara. Man förnekar inte att företeelsen finns. Med öppna ögon.

Förnekande är en kraftfull försvarsmekanism. Många befinner sig i ett tillstånd av ett permanent förnekande, främst gäller det människor med olika slags missbruk. Substanserna må variera, men resultatet är alltid detsamma. En form av berusning, ett rättfärdigande av denna och en förvissning om att man behöver denna.

Det godhetsberusade maktskiktet i Sverige tål inga ifrågasättanden av sitt missbruk. För dessa är verkligheten en ond dröm. I själva verket har, precis som i andra missbruk, drogruset etabl…

Naturligtvis får de stanna - S fick vika sig

Bild
Det blev en amnesti i alla fall. Oavsett vad man kallar det är det en amnesti. När tiotusentals afghanska unga män utan skyddsskäl ändå ska pressas in i det redan fulla maskineriet, får vi problem och regeringen visar med hög igenkänningsfaktor att de inte står emot Miljöpartiets utpressning. Om S skulle ha fortsatt med sin realistiska hållning i denna fråga så hade MP lämnat regeringen. Inför detta hot fastnade S i nätet.

Alla sittdemonstrationer som har hållits i höst har handlat om detta: Att vuxna afghanska män och ett litet antal minderåriga, ska få permanent uppehållstillstånd. Men från politiskt håll har man ståndaktigt hållit ihop och nekat gå demonstrationerna till mötes. Men locktonerna har varit starka från tre partier: MP, V och F! D v s partier som har guldbyxor på och tror att skattebetalarna, utan att knota, bara ska skjuta till miljard efter miljard till det tungrodda asylsystemet. Det värsta är att de har rätt. Det GÅR att pressa ur skattebetalarna varenda öre utan a…

Black Friday

Bild
Det är svart fredag. Black Friday är den omättliga och omåttliga konsumtionens dag. Idéen kommer ifrån USA, var annars, och budskapet är "shop till you drop"; oavsett var du bor och oavsett hur du väljer att leva ditt liv. Black Friday vänder sig till alla och är därför en slags demokratisk ordning alldeles oavsett om du är fattig, deprimerad eller är en loser i största allmänhet. Men som vanligt finns den där som alltid: Ensamheten.

Jag stod i en milslång kö för att köpa snus och jag uppmärksammade en dam i hennafärgat hår som pratade ivrigt i kön. När hon hade gjort sitt inköp lösgjorde hon sig från kön och passerade mig på en decimeters avstånd. Hon stannade då plötsligt och jag såg att hon hade en korv med bröd i sin vänstra hand. Med den högra pekade hon på korven och kommenterade att: Man behöver lite extra energi så här på Black Friday. Hon hade varit runt ett tag och klagade på att det fulades på ett antal av de stora kedjornas sortiment. För att ta del av rean måst…

En berättigad fråga

Bild
En miljonär som undrar vad han får för sina skattepengarna är provokativt i ett land som drivs av ett jämlikhetspatos där det är bättre att alla har det dåligt än att inkomstskillnader finns. Men uttalandet va så pass provokativt att människor har börjat fundera över frågan själva. Om Leif Östling har betalat in 180 miljoner i skatt men saknar ett bättre fungerande offentligt samhälle, så kan väl min miljon som jag betalar inte heller ge tillräcklig utdelning? Östling lider ju ingen skada, för sina pengar kan han köpa privata lösningar på vård, utbildning och gamla mamma. Men vi andra, som är tvungna att lita på det skattefinansierade samhället? Och om man jämför det Sverige vi levde i för 50 år sedan och dagens upplaga, så finner vi fler intressanta skillnader. Har det verkligen utmynnat i att de massiva skattehöjningarna på framför allt 70-talet har skapat ett bättre Sverige på alla plan, såväl personligen som i skattesektorn?

Flera krönikor på Det Goda Samhället försöker ge svar p…

Kvinnlig vrede och genusets universum

Bild
#metoo är taggen som erövrade hela västvärlden inom några dygn. Och så även mig. Eftersom jag som ung blev utsatt för flera sexuella övergrepp petade jag ner mitt #metoo på Facebook. Sedan dess har flera manliga fästen fallit. Att Fredrik Virtanen var ett riktigt äckel kunde man känna genom trycksvärtan i Södermalmsnytt där han porträtterades i någon hipsterpub med sejdeln halvvägs på väg mot munnen. Sedan dess har hela #metoo-projektet exploderat. Men det är inte tjejen nextdoor som har revolterat utan överklasskvinnor inom kändiseliten, nu senast inom teatern. Det är illa, mycket illa att arbetsplatser befolkas av kåtbockar som inte gör många knop på att hålla lidelsen och byxorna på rätt plats. Men alla tjejer, cirka 6.000 per år som våldtas, inte sällan i mörkret utomhus och på fester, vem bryr sig om deras enorma utsatthet för mäns våld och maktanspråk?

Så det är med blandade känslor jag hör nyheterna om nya överklasskvinnor som berättar om trakasserier och mäns kåthet. Var är t…

Postmodernismens död

Bild
Martin O'Malley är en amerikansk demokratisk politiker som har hamnat i blåsväder när han har uttryckt att alla liv är värda lika mycket. Jo, ni läste rätt. Alla människor har samma värde alldeles oavsett vilken ras, religion, sexuell inriktning och folkgrupp man tillhör. Detta är själva grunden, själva kärnan till dagens PK-värld och förtjänar inte något ifrågasättande med mindre än att det leder till social utfrysning.

Men O'Malley hoppade ändå i fel tunna när hans tunga slant eftersom diskussionen hade rubriceringen All Blacks Matter och syftade till att belysa polisens våld mot svarta, skyldiga eller oskyldiga till brott. Underförstått behandlas inte vita brottslingar lika illa, riskerar inte att bli skjutna på eller t o m dödas. O'Malley avtvingades en ursäkt senare samma dag för att han hade inkluderat vita i sitt tal om liv värda att respektera.

Diskussioner som denna finns även i Sverige, tokstollarnas Mekka. För ett år sedan blev SSU kritiserat när man annonserad…

En osmaklig historia

Bild
Jag hade nyss klivit av cykeln och var på väg in på träningen när några "pojkar" med osvikligt arabiskt utseende kommenterade genom att säga mitt namn två gånger, lite frågande, men utan att vända sig emot mig. Svaret gav de själva: "Bara titta horan i skrevet". På bruten svenska. Kanske roar detta även någon svensk man men i de här männens öron är detta inte ens roligt. Det är naturligt att uttrycka sig så. Men hur tas detta emot av svenska kvinnor? Jag har aldrig hört någon där ute i mediamörkret som har haft en frågande inställning till de nysvenskarnas språkbruk. Kanske blir de inte kallade för hora eller också tar de detta som en komplimang(?!).
Att jag undrar är p g a denna historia som Katerina Janouch har publicerat på sin blogg. Upprinnelsen är egentligen den att en afghansk "ensamkommande", Arif Mo, som senare blev uppgraderad till vuxen av Migrationsverket, ledde en kampanj till stöd för den famösa sittdemonstrationen för att alla afghaner ska…