Är svenska antisemitismen PK?




Hur många gånger har Sverige berättat om Förintelsen? För att krama ur den fruktansvärda historien på mesta möjliga drama blir det ibland ofattbart löjligt, t ex när en inbjuden "sakkunnig" ville berätta vad Hitler "åt till frukost". Det blir lätt surrealistiskt i den svenska debatten och det är sällan något nytt finns på menyn.

Men allt är inte svart och vitt. I dagens Sverige lever och frodas en enda brunsörjig antisemitism som till största delen INTE är högerextrem. Adam Cwejman skriver i sin ledare på GP om att Antisemitismen är Sveriges blinda fläck. Han redogör för en ny undersökning där svenska judar berättar om varifrån trakasserierna och våldet kommer. Resultatet kommer inte som någon överraskning för oss som tar del av alternativmedia: 51 procent av de tillfrågade svarade att det var någon med ”extremmuslimsk” övertygelse, 25 procent att förövaren hade vänsterextrema åsikter och 5 procent att förövaren hade högerextrema övertygelser.

Cwejman skriver:
När det uttrycks hat och hot mot judar i Europa så är det i huvudsak av personer som ser en direkt koppling mellan judar och Israel. Det är en rasistisk sammankoppling baserad på nationell, inte religiös tillhörighet. Det är inte religion, utan politik som är avgörande. 
De som attackerat judiska församlingar och kosherbutiker, stannar inte och ställer frågor om offrens relation och inställning till Israel. De angriper urskiljningslöst målen för att de är judiska. Det är rasistiskt hat och våld mot judar vi är vittne till. 

När de arabiska muslimerna går ut på gatorna i Malmö och skriker om att "skjuta judar" har det mycket lite med president Trumps besked om att flytta den amerikanska ambassaden i Israel från Tel Aviv till Jerusalem. När synagogan i Göteborg blir utsatt för ett brandattentat är det inte p g a statens Israels hårdföra kontroll och försvar av sina gränser. Det handlar istället om att muslimerna bekänner färg; hatet mot judarna får de med sig med modersmjölken och har funnits i tusentals år. För övrigt deltog irakiska muslimer i andra världskriget... på Hitlers sida. Flera hundratusen irakiska soldater krigade för Tredje Riket, Hitler hade fördragsamhet med dessa, raslagarna till trots. Det var judehatet som förenade dem. Nazister och islamister har flera saker gemensamt, inte minst i drömmen om världsherravälde.

Svensk vänster har en tydlig profil som Israelkritiker och pro-Palestina och detta smittar av sig på media som har en kraftig socialistisk slagsida. Projekt som Ship to Gaza är övertydliga i sin fientlighet till Israel. När judarna inte är offer längre utan representerar rikedom, makt och inflytande blir de automatiskt ett rött skynke som man kan projicera sitt förakt på.

I TT:s artikel, publicerad i SvD, talar man om hur Mäktiga krafter pressade Trump om Jerusalem. Artikeln menar att påverkan från inflytelserika judiska donatorer, främst från den "megaförmögna kasinomogulen Sheldon Adelson" och stöd från svärsonen Jared Kushner samt en vilja att "checka av" vallöften sannolikt är komponenter som spelade in i president Donald Trumps beslut att erkänna Jerusalem som Israels huvudstad. Och rikedom är fult, speciellt om det dessutom handlar om börsspekulation och som i detta fall: spel. Svensk vänstermedia kan inte dölja sitt antikapitalistiska hat och med detta också en märklig, selektivt rasistisk agenda. Döda judar i Israel är inte lika beklagliga som döda palestinier eller för den skull, döda judar i Nazi-Tyskland...

Men det stannar inte med media. Fientligheten finns också på politisk nivå. Det vimlar av socialdemokrater och kommunister som har spytt galla över Israel i första hand men också givit uttryck för antisemitiska åsikter i andra hand. Det verkar vara inbyggt i vänsterns värld.

Malmös judar har länge varit under attack från den muslimska befolkningen. När det bränner till i Mellanöstern och Israel är inblandat blir attackerna ännu mer hatiska. Stadens starke man under många år, Ilmar Reepalu, gjorde sig känd över hela världen med sina klavertramp i brunsörjan. Han kunde inte låta bli att göra judarna ansvariga för deras egen situation hur mycket han än krumbuktade sig.

Och när och var såg vi stora demonstrationer mot attackerna som de svenska judarna utsätts för? Vad händer då med solidariteten med utsatta? Det kanske är så att judar inte är utsatta? De har ju istället höga positioner i samhället och är ofta förmögna. I Jantelandet och avundsjukans högborg Sverige är detta inte populärt utan anstötligt. Fienden kan bara ha fel även då felet har fastställts genom ett raster av fördomar. Judar lever enligt definition inte i utanförskap eller är offer för socioekonomiska strukturer. De kan inte vara offer för hat och utsatta för brott eftersom de är previligerade. För att demonstranterna ska ut och marschera krävs det riktiga offer. Judarna är snarare förövare och förtryckare i det svenska tankegodset. Istället är det muslimerna vi ska ömka och skydda ifrån den onda överheten. En logik som inte bara haltar utan som dessutom duckar för det obekväma och luktar hyckleri. Det är PK i ett nötskal.














Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

A-barn, B-barn och C-barn

Språket som klassmarkör

IS, OS, Co2 och JÖK